Nu är jag trött på detta

Med en magisterexamen och en kandidatexamen borde man väl kunna få någon form av ynka skitjobb inom sitt område, men sex år senare kan jag säga att så är inte fallet. Nu har jag arbetat med okvalificerade ströjobb alldeles för länge. Förvisso har jag en fast heltidsanställning där jag trivs sen tre år tillbaka, men varför drog jag då på mig en kvarts miljon i studieskuld om jag ändå inte skall använda utbildningen? Ja, ja bra erfarenhet, kunskap kan man inte få för mycket av, din utbildning och dina erfarenheter har format din person. Det hjälper inte, det är väldigt klen tröst i vardagen. Kan säga 6 år senare är det ingen tröst alls. Skall jag nu behöva skaffa en tredje utbildning för att kunna ha någon form av utvecklings- och lönetrappa? Samt kanske ändå inte få jobb?

Eller skall jag, om jag ändå skall arbeta okvalificerat skaffa ett lika okvalificerat jobb någon annanstans där geografin kan uppväga bristen av krav på kompetens? Typ Portugal, Italien, Australien eller varför inte Mexico. Värme och siestas, det låter väl ändå inte helt fel? Så jag har börjat kika på jobb utomlands och självklart ser det lika illa ut där. De kvalificerade jobben har jag inte rätt utbildning för och de okvalificerade går faktiskt bara inte. Jag flyttar inte för att vara au pair i ett år. Jag trycker på de 30 för guds skull.

Tack och lov för att mitt jobb ändå ställer vissa krav på kompetens. Det är faktiskt inte att jobb som en apa hade klarat, men likväl så nyttjar jag inte min utbildning. Piss rent ut sagt, jag kan inte få mitt liv att gå åt det håll jag önskar. Har kontaktat studievägledare, kanske de kan hjälpa mig på nått sätt. Kanske jag blir student igen. Jag har läst så många år så vad gör det med några till?!