Flickan som lekte med elden - Stieg Larsson

Här kommer den utlovade recensionen av den andra delen av Millenniumtrilogin. Andra boken fortsätter där den första slutade. Fokus i boken hamnar på Lisbeth Salander och man får följa främst henne och hennes liv i konsekvenserna av handlingarna av den första boken. Som jag konstaterade redan efter att ha läst den första boken så är hennes karaktär den enda med en aning sting, vilket ger denna bok en lovande start. Den gör heller inte läsaren besviken.

I andra boken så gör Salander upp med sin förmyndare, med sitt förflutna och med sin nutid. Boken bjuder på spänning, till skillnad mot den första och man vill faktiskt fortsätta vända blad och följa hennes handlingskraftiga vendetta mot alla som förorättat henne. Självklart dyker även gamla karaktärer upp, som Mikael Blomqvist och Erika Berger. Man får även följa hur det har gått för dem efter förra boken och hur deras liv påverkas av Salander.

Liksom den första boken är detta också en väl genomtänkt och intrikat historia, men till skillnad från den första så är denna fylld av spänning och handling som fängslar läsaren. Man hålls stundom på spänn och man vill faktiskt bara läsa mer. De stunder som boken tappar tempo är när fokusen ligger på Blomqvist och Berger. De är helt enkelt för trygga och säkra karaktärer. Den enda utsvävningen författaren gör med dem är deras förhållande, vilket fick mer utrymme i den första boken. Efter att ha läst de första två böckerna i trilogin, så minns man den första som ett forum för att bygga upp och förevisa karaktärerna och den andra som den scen där karaktärerna släpps loss. Eftersom den andra boken är så markant bättre än den första ökar förväntningarna på att den tredje skall vara markant bättre än den andra. Det återstår ännu att se.

Betyg: 3.5 av 5