söndag 24 april 2016

Att skaka hand eller inte - det är frågan

Den senaste tiden har det vart mycket rabalder om att skaka hand eller inte, Vem kränker vem när man inte skakar hand när man skall hälsa?! Jag hörde ett program på radion idag som bland annat tog upp detta.

De intervjuade en kvinnlig advokat i USA som jobbade med arbetsrätt. Hennes man drev ett IT-företags som ända anses vara inom ett mansdominerat område. Så de hade jobbat hårt med att få de kvinnliga anställda att känna sig välkomna, hörda och jämlika. Problem uppstod när han kallade en man till intervju, som när han visade honom runt, vägrade att ta kvinnorna i hand av religiösa skäl. Han hamnade nu i en situation där han var rädd att den arbetsmiljö de hade jobbat så hårt för skulle sargas. Att kvinnorna skulle känna sig särbehandlade och att han skulle stämmas för diskriminering (det är ju ändå USA vi pratar om, land of law suites). Å andra sidan oroade han sig också för att om han inte anställde mannen, skulle denna kunna stämma honom för religiös diskriminering om han inte fick jobbet. Så han bad sin fru om råd.

Hon undersökte tidigare fall och stämningar och gav exempel på två. I det ena fallet hade en somalisk man anställts på en skola. Han hade artigt förklarat varför han inte ville ta hand med kvinnor och satte därför istället ihop händerna och bugade. Tyvärr så skapades det ändå en miljö där det blev en särbehandling av individer och kvinnorna kände sig kränkta. För att försöka få dem att förstå att det inte var illa ment av mannen utan en religiös övertygelse så hade de seminarium och workshops med muslimska ledare som förklarade hur det låg till. Detta hjälpte dock inte till slut blev det ohållbart och mannen fick sluta. Han stämde då skolan, men förlorade. Bedömningen gjordes att han inte hade särbehandlats, utan att de hade försökt allt för att få det att fungera.

Så gav hon ett annat exempel på en judisk kvinna på en arbetsplats, Männen där vägrade att skaka hennes hand. De vägrade också att prata med henne, eftersom det var en kvinna utanför familjens relationer. De uteslöt henne ur samtal och pratade rätt förbi henne i olika möten. Hon stämde och fick rätt. Deras beteende uppfattades som mobbning och därmed kränkande och fick inte rättfärdigas med ett religiöst motiv.

Advokatens råd till sin man var att han inte kunde avstå från att anställa på grund av att mannen vägrat skaka hand, men att han skulle vara uppmärksam och jobba förebyggande för att bibehålla den goda arbetsmiljön så att kvinnorna inte skulle känna sig kränkta. Problemet löste sig för honom för det kom en mer kvalificerad sökande som fick tjänsten.

Jag tycker det känns som om det är ett himlans väsen om precis allting idag. Som om vi helt tappat kontakt med sunt förnuft och vanligt medmänskligt hyfs. Hur förbannade svårt skall det vara?! Vilken religion kräver att du skall skapa obehag för dina medmänniskor för en skit sak?!

Detta får mig att tänka på när vi var i Australien för en massa år sen. Vi reste några kompisar och var i Cairns för att ta en dykbåt till barriärrevet. Med på båten var en muslimsk kille som reste själv. Han var väldigt social och trevlig och blev en del av vårt lilla gäng. Vi pratade om allt mellan himmel och jord med honom, bland annat faktiskt detta. På de tiden så hörde man aldrig om såna här saker. Då berättade han för oss att som muslim så skakar du inte hand med kvinnor utanför familjen, men att han förstod att utanför hans "värld" så var traditionen tvärtom och därför så gjorde han det i Australien när han träffade folk och hälsade. Han förstod det orimliga i att alla andra skulle anpassa sina traditioner efter hans religiösa övertygelse.

Varför känns det helt plötsligt som om ingen annan fattar detta?! Självklart skall man ha respekt för att vi alla är olika, tycker olika och tror olika, men borde det inte vara viktigare att alla människor behandlas jämlikt? Om du försöker skapa dig en värld utanför din "värld" får du vara beredd på att göra anpassningar. Alla gör vi anpassningar hela tiden. Varför skulle det inte ske när man ändrar förutsättningarna för geografi, kultur, religion, tradition. Det är orimligt att tro att man inte skall behöva gå sin nya värld i alla fall lite till mötes. Om du söker jobb, träffar nya kollegor osv, hälsa som traditionen du är i bjuder, av respekt. Sen är du klart. Tills det sker nya möten. Första gången jag träffade min chef och mina kollegor så hälsade vi genom att skaka hand och presentera oss. That's it! Det har jag inte gjort sen dess. Vi börjar inte varje morgon med att gå runt och skaka hand.

Som i så många lägen så måste man välja sina strider. Rätten att vägra skaka hand är inte en av dem. Följ det sociala samspelet som är vedertaget. Dina medmänniskor är viktigare än din religion!