I fredags när jag kommit hem från jobbet kom ett par vänner hem till oss och tillsammans med dem tog vi bilen och drog. Jag hade ingen aning om vart och de var alla väldigt engagerade i att inte försäga sig och försöka förvilla mig för största möjliga överraskning De lyckades också. Vi åkte småvägar genom Dalsland och upp mot Värmland. Jag var övertygad om att någon form av campingplats var involverad, men de hävdade bestämt att så inte var fallet.
När vi stannade för att rasta på en camping/vandrarhem i Gustavsfors, i Bengtsfors kommun, misstänkte jag att vi var framme. Dock begav vi oss igen och då visste jag inte riktigt vad jag skulle tro. Vi körde vidare till Årjäng, som verkar vara en ganska mysig liten stad. Där åt vi på en pizzeria, vilket var det enda som var öppet en fredag kväll. Sen bar det av igen.
När vi hamnade på samma camping/vandrarhem för akut toabesök misstänkte jag att jag hade haft rätt från början, att det var slutdestinationen. Med ursäkter om för dåligt ljus på bilen övernattade vi där för att sedan fortsätta tidigt nästa morgon. Vi hade en jättetrevlig kväll på vandrarhemmet med scrabble, cider och jordnötter. Värmeljus hade åkt med och fönsterbrädorna fylldes till bredden. Det var jättemysigt.
Solen väckte mig tidigt, men ingen annan verkade ha en tanke på att röra sig ur sängen och då tänkte jag "japp, this is it, vi skall inte vidare någonstans, vi är framme nu". När de väl vaknade visade det sig att jag hade rätt. Vi var framme och målet var att paddla kanot!
Jag erkänner att det gjorde mig nervös. Vatten är inget jag trivs varken på eller i och tanken på den lilla låga smala sak som man skall transportera sig i känns allt annat än trygg. Vädret var fint, men blåsigt och jag såg ju att vi skulle få paddla motströms och eftersom jag aldrig paddlat tidigare hade jag ingen aning om vad det skulle innebära för mig.
Vi gjorde oss i ordning och packade ihop. Pojkarna gick och ordnade med kanoter och tillbehör, sedan åkte vi till ICA och köpte frukost och lite matsäck att ta med oss. Medan pojkarna ordnade med utrustningen skulle jag gå ner och känna på vattnet, som såg allt annat än varmt ut. Så jag och tjejkompisen gick ner till vattnet och vad får vi se om inte en lång jädrans äcklig huggorm. Så vidrig, den ålade sig över gräset, hängde sig dubbel över en krok i betongen längs vattnet för att sedan kana ner och glida iväg över vattnet. Fy tusan för att ge sig iväg bland dessa var ju onekligen en tanke som dök upp.
Så småningom fick vi ätit frukost, burit ner kanoterna till vattnet och klättrat i. Det gick hyfsat smidigt ändå och att paddla motströms bjöd inte så mycket motstånd som det såg utifrån på land. Tillsammans paddlade vi iväg, jag och min kära fästman i en och D & L i en annan. Det var ju inte utan att man fick en "sista färden" känsla när man paddlade iväg. Det är mysigt och humöret på topp, men runt kröken kommer en massa inavlade idioter och hell breaks loose. Fast den känslan går inte att relatera till om man inte sett filmen.
Vi hade tur med vädret, solen sken på oss även om det blåste lite och vi fick snart upp värmen och paddlade med gott mod enligt de instruktioner vi fått. Dessa instruktioner ledde oss ut till en stor sjö där blåsten märktes av betydligt mer. Motståndet blev kraftigare, man hamnade allt oftare på bredsida mot vågorna och gässen gick på sjön. Då var det inte lika roligt för mig längre. Känslan av att sitta ute i en liten tunn smal holk på en stor djup sjö gav mig panik. Man hade inte samma kontroll över kanoten och paddlandet tog en inte längre riktigt dit man ville och jag kände mig en aning maktlös. Sådant är för mig väldigt obehagligt.
Vi lyckades ta oss över till en ö i sjön där vi gjorde upp eld och rastade en god stund. Efter lite stabil mark, vätska och energiförhöjande började man återställa sig. Det var en mycket mysig ö och några hade slagit läger där. Det fanns flera tält, matplats och tvättlinor dragna mellan träden. D & L paddlade ett varv runt ön, men det var för blåsigt för att ge sig förbi den på någon längre tur. I alla fall för oss orutinerade, av fyra personer så hade bara en paddlat tidigare. På ön fick vi också träffat på en huggorm till. L höll på att plocka den som ved till brasan, kan tänka det gav henne skrämselhicka.
Så när vi gav oss av paddlade vi samma väg som vi kom, men denna gången med vinden i ryggen. På eftermiddagen mojnade det lite och det var stillsamt och rogivande. Till viss del rogivande i alla fall. Att jag skulle sitta som roder var inte ett bra beslut. Vi hade bättre manövrering och samarbete när R var roder och jag satt fram. I godan ro paddlade vi runt lite i kanalen och tillbaka till förläggningen.
Väl där tvättade vi kanoterna och återbördade alla tillbehör. Sen bytte vi om och begav oss till Trollhättan för att gå ut och äta och gå på bio. Vi fick stanna på vägen för att D behövde rastas och när vi står där kommer en bekant bil åkandes. Det var min svärfamilj som var ute på vift, så vi åkte ikapp dem och pratade lite. Sicket sammanträffande. På vägen fick vi även se vart L bott och gått i skola i ett litet samhälle jag tidigare aldrig hört talas om.
Väl framme i Trollhättan hamnade vi på Butler's. Det var en väldigt mysig restaurang, inte alls samma pubkänsla som i Uddevalla. Tyvärr var utbudet och servicen så där och maten var smaklös så vi kommer nog inte återvända dit inom en överskådlig framtid. För att hinna med bion fick vi be om notan innan vi ens ätit klart, men det tog sån tid att få den att jag gick i förväg för att köpa biljetterna. Vi hade bestämt oss för att se GI Joe.
Så det gjorde jag, de andra kom efter en god stund senare. De gick fel, men vi var i alla fall på plats i salongen innan filmen hann börja. Det var ingen stor salong, men personalen var trevlig. Filmen imponerade väl inte nämnvärt på någon av oss, men jag hade inga höga förväntningar på den så den var bättre än jag trodde. Även om det var vissa saker i den jag störde mig på så tycker jag ändå den var värd att gå och se.
Därefter fick det bära av hem för att stupa trötta och nöjda i sängen. Jag känner mig väldigt lyckligt lottat som har fått uppleva denna ynnest med att några nära engagerat sig så för mig skull och jag tackar er år det djupaste.
R, mitt hjärta, tack för att du tog initiativet till detta, planerade och genomförde det. Före sommaren sa jag att jag under denna sommaren skulle flyga luftballong och paddla kanot, så jag kunde bocka av dem från min bucket list. Så dåligt väder som det varit denna säsongen, så hade jag faktiskt gett upp tanken och börjat förbereda mig för vintern. Nu fick jag uppleva något nytt denna sommar och framför allt bockat av en aktivitet från min bucket list som jag satt upp att avklara. Kanske det kan komma en höstdag med bra väder så jag kan flyga luftballong också. Får väl flyga i termokläder om det behövs.
Tack för en mycket trevlig helg!
