tisdag 21 juli 2009

Usch, imorgon biopsi

Ja imorgon är det dags för biopsi. Efter ett snabbt besök på hos doktorn förra veckan blev jag inbokad för biopsi imorgon för ett sår jag har i bakhuvudet. Doktorn sa att de måste raka av en del av håret, men det växer ju igen. Jag har tack och lov aldrig behövt engagera mig i sjukvård så jag har inte en konkret bild av vad biopsi innebär eller hur mycket de måste raka av. Så min vana trogen googlade jag biopsi direkt jag kom hem.

Biopsi är ett cell- eller vävnadsprov som tas från kroppens organ. Provet undersöks sedan i mikroskop, där läkaren kan se om det finns någon sjuklig förändring i organet. En del biopsier tas utan bedövning, andra med lokalbedövning eller narkos. Det finns en liten risk för inre blödning vid vissa biopsier. Därför får du kanske ligga kvar en stund för observation.

När en hudbiopsi ska tas får du lokalbedövning och därefter skärs en mycket liten bit av huden bort. Vid små hudförändringar tas ofta hela förändringen bort.

Även om det inte är något som lockar med att få håret bortrakat och en bit av mitt huvud bortskuret så är jag inte rädd för ingreppet, eller ens vad resultatet kan visa. Jag tror inte att det är något allvarligt. Det hoppas jag då verkligen inte att det är. Trots detta är jag lite nervös för hela besöket. Eftersom jag aldrig gjort något liknande vet jag inte vad jag kan förvänta mig och jag vet att det är fåfängt, men jag har alltid haft långt hår - alltid! Nu skall en bit rakas bort och jag antar att de tar så liten det kan och eftersom det är i bak i nacken så kommer resten av håret att falla över, men det kommer ta flera år innan det har växt ut och ikapp med resten. Jag har också förmågan att ha håret uppsatt med en klämma när jag jobbar eller är ute eftersom jag inte tycker om när det är i ansiktet och blåser upp i ögonen på mig. Hur blir det då? Kommer det vara en kal fläck där? Kommer jag sen ha en liten test som sticker ut?

Jag är helt enkelt lite nervös, trots att det är onödigt och fåfängt, men jag är det ändå för jag har ingen aning om vad morgondagen kommer att innebära. Sen förra veckan har jag sovit lite dåligt och jag har vaknat minst en gång per natt. Jag har härlett att detta kommer av min oro för detta för mig okända. Jag har till och med kommit på mig själv att sitta och tänka på det flera gånger dagligen, trots att jag har haft fullt upp och varit och umgåtts med vänner och familj. Det är skönt att det är dags redan imorgon. Då blir det vad det blir så kan jag släppa nervositeten sen.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar