Första kvällen i Durham

Efter en gedigen stadsvandring drog D och jag oss tillbaka. Det skulle serveras middag kl 18:00 och vi tog en timme till att vila, byta om och träffa våra rumskamrater som inte hade kommit när vi anlände. Min rumskamrat M, visade sig vara en aningen tyst och stel tjej, men artig och vänlig. Vi gick ner till middagen tillsammans där vi träffade D, medan vi åt och började lära känna fler som kommit så träffade vi på ytterligare en tjej, som är från Polen men läst i Sverige, så vi började genast prata. Vi fyra visade oss komma ganska bra överens, så tillsammans gick vi på en ny stadsvandring för att se än mer av staden. Vi snubblade över världens sötaste pub. Tänk traditionell engelsk pub så förstår ni. Det var ju bara tvunget att gå in!

Så vi sitter där, välkomnade av förvånade och nyfikna lokalbor. Kvällen fortsätter med trevliga samtal över pints och vi börjar lära känna varandra ganska bra. Min rumskamrat börjar slappna av och hon visar sig vara en riktigt trevlig och smart ung tjej. Medan vi sitter där så visas nyheterna på tv. Det är ett enormt fokus på en Roald Moat som är på fri fot efter att ha skjutit sin ex-flickvän och dödat hennes nye pojkvän. De andra som är i puben och tittar på nyheterna berättar att Roald Moat har suttit inne på fängelset vi kan se genom fönstret, det som ligger bakom rådhuset (det finns tydligen tre fängelser i Durham visar det sig) och att de jobbar som vakter där. Anledningen till att de var så intresserade av nyheterna och jakten på honom, var för att han hade svurit att hämnas på flickvänner, hennes nya pojkvän och de som fängslat honom. Så eftersom han sagt att han skulle komma tillbaka och döda dem och han redan infriat löftet om att hämnas på de första två, var de noga med att följa jakten på honom. Man kan säga att det var minst sagt en intressant första dag i England!

Framme i Durham!

Så efter bil, flyg, flyg, tåg och taxi var till slut D och jag framme vid St Chads. St Chads ägs av Durham University och ligger bakom katedralen i Durham, där med blev vi inackorderade väldigt centralt och i en väldigt trevlig del av staden. Detta skulle vara vårt hem för den kommande månaden. Vi började vår vistelse med att lämna pick och pack på våra tilldelade rum och möte sedan upp igen för att gå ut och se staden.

Durham ligger väldigt vackert vid floden Wear och är känt för att vara en medeltidsstad med en katedral i normandisk stil. Fast för många av de som jag kom att träffa kände de mest till den för att scener från Harry Potter hade spelats in i den.

När vi kom till Durham på gick den årliga Brass Festival, så i överallt stod det musikanter och spelade och folk dansade och klappade glatt med. Det kändes mycket ovant mot Sverige där man aldrig ser nått liknande och om man mot förmodan ser det så är passerar folk med blicken i backen alternativt tittar med dömande blickar. Det var väldigt kul att gå runt på stan och känna sån livsglädje!