La Bohème

Ja då har jag varit iväg och sett min första opera, men inte min sista. I söndags var jag med en väninna och såg Bohème på Göteborgsoperan. Tidigare har jag varit där och sett musikaler och en operett och jag tror att det har varit ett bra sätt att ta mig an denna kultur utan att ta en kallsup.

La Bohème är skriven av Puccini och utspelas i Paris. Huvudkaraktärerna är fattiga konstnärer och författare. Själva handlingen kretsar kring författaren Rudolfo som blir kär i lungsjuka Mimi. De delar en passion och lidelse med tragiskt slut. Påminner handlingen om Moulin Rouge? Absolut, men inga can-can dansöser eller stora elefanter. Det är ett av skälen till att jag tror att detta är en bra instegsopera om man inte sett någon opera tidigare. Det är ingen komplicerad handling att följa, varför det inte heller spelar någon större roll om man inte kan italienska.

För föreställningen var på italienska, vilket jag har hört att all sann opera skall vara på. Dessutom måste jag säga efter att ha sett en operett på svenska att det blir mera känsla när de sjunger på italienska. Till en början så slängde jag ett öga på textmaskinen regelbundet, men ganska snart redan i första akten så hade jag totalt släppt den och bara gett mig hän till att följa handlingen på scen.

Föreställningen bestod av fyra akter, två sen paus och sen två igen. I den första akten presenteras man för huvudkaraktärerna och det är här som Rudolfo och Mimi möts och blir tillsammans. I nästa akt går de ut och firar julafton med vänner och denna scendekor med alla statister på scen i sina vackra dräkter var spektakulär. Barnkören som deltar är absolut underbar. I tredje akten svajar Rudolfos och Mimis äktenskap på grund av oro för hennes hälsa och svartsjuka. Även deras vänners relationer möter motgångar. Så i fjärde akten är det vår och relationerna har gått i sank. De bästa vännerna möter våren på Paris hustak, men kan inte skapa varken texter eller konstverk för de lider av saknaden av sina kära. Det är här hela historien knyts samman och avslutas när Mimi hjälps till Rudolfo för att kunna få somna in i hans sällskap. Här kan ni se en sammanfattning av de fyra akterna.

Sammanfattningsvis skulle jag vilja säga att detta var en vacker och stundom underbar föreställning. Skådespelarna var alla väldigt duktiga och musiken var också mycket stämningsfull Det enda negativa jag egentligen kan säga är att orkestern stundom spelade så högt att man inte hörde skådespelarna sjunga. Förutom det så var det jättebra.

Betyg: 4 av 5