...har nog de flesta av oss ganska så kontinuerligt. En del lyckliga vet nästan från födsel vad de vill syssla med här i livet, andra (så som jag) har inte riktigt samma koll. Därför är det oftare lättare att identifiera vad man känner inte är rätt för en än att lyckas identifiera sitt livsmål. Med detta tänker jag dock främst på yrkeslivet.
Det finns några sanningar om mig som jag faktiskt kom fram till ganska tidigt i livet. Regelbundet ifrågasätter jag dem, men jag vidhåller dem ännu. Bland annat så har jag hittat min politiska och religiösa ståndpunkt. Har tack och lov även hittat en underbar fästman som delar dem, så inga inre stridigheter här inte. Vi står på samma grundvalar.
Jag har också alltid vetat att ur ett helhetsperspektiv så är det viktigaste för mig att leva ett lyckligt liv, oavsett vad det innebär. Det finns så många tråkiga måsten och förpliktelser i vår värld, så därför är det mitt motto att i möjligaste mån alltid försöka minimera tråkiga måsten och maximera vad det nu är som debiterar mitt livskvalitékonto (ett uttryck som jag använt under många herrans år).
Med detta i ryggraden väljer jag alltid familj och vänner över utbildning och yrkesliv. Jag jobbar för att leva, inte lever för att jobba som det heter. Det behöver på intet vis betyda att det ena utesluter det andra. Som bekant för många så har jag en Fil. Mag. i Historia och en Fil. Kand. i Arkeologi.
Hopplösa ämnen jag vet, men ack så intressanta. Om jag skall spendera så många år i yrkeslivet så vill jag ju göra det med något som ger mig glädje - om möjligt. Så jag valde denna utbildning i alla fall. Tyvärr har jag ännu inte fått någon nytta av den.
Det var därför jag började läsa företagsekonomi, ett beslut som jag kände var rationellt, logiskt och var nöjd med. Nu har jag dock kommit en god bit in i studierna och det finns både bra och dåliga aspekter. Tyvärr är en av de negativa aspekterna att jag inte riktigt känner lycka i vardagen. Jag känner att det är svårt att ta till sig för att jag är inte egentligen intresserad och när jag tänker mig en framtid som yrkessam inom detta område så känner jag oro och ångest. Det är inte med sånt här jag vill fylla större delen av de dagar som jag lever.
Så nu funderar jag på alternativ... Har ännu inte kommit fram till någon bra lösning, men det finns en en sida på Arbetsförmedlingens hemsida som ger information och prognoser om olika yrkesområden. Genom att läsa om olika områden och yrken så har jag på gott och ont kommit fram till att jag valde rätt från början.
Den utbildning jag sökte till och läste är något jag skulle vilja jobba med. Synd bara att det inte finns några jobb. På gott är det för jag ångrar inte att jag läste till de examina jag har. Hade jag backat alla dessa år hade jag nog åter valt med hjärtat. På ont är det för det finns inga jobb.
Återigen ser jag över mina alternativ för jag hoppar inte av något utan en plan... Frågan är bara hur jag skall ta mig in i mitt yrke när det har varit helt bombstopp tidigare?! Den nöten tål att funderas på för att komma fram till hur den skall knäckas...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar